SammanfattningDet finns lite skrivet i ämnen som rör etik i samband med djursjukvård. Utvecklingen inom djursjukvården har under de senaste åren gått mycket fort fram och man kan idag behandla sjukdomar som tidigare inte var möjliga att behandla. Den här utvecklingen leder till nya frågeställningar inom djursjukvården, till exempel hur långt man skall gå i behandlingen av ett sällskapsdjur. Inom humanvården har man nyligen infört en lag om att en etisk prövning skall genomföras innan nya behandlingsmetoder får användas. I arbetet behandlas denna nya lag samt den etiska prövningen inför djurförsök ? något som kanske skulle kunna tillämpas inom djursjukvården .

I organisationer idag bo?rjar det bli mer och mer centralt att fokusera pa? medarbetarnas innovationsmo?jligheter och kunskap. Organisationer bo?r numera fokusera mer pa? den tysta kunskapen och go?ra denna explicit fo?r att utnyttja den fulla potentialen till innovation. I dagens organisationer kra?vs det a?ven att medarbetarna va?gar arbeta o?ver gra?nserna och att ledningen tydliggo?r att allas input inom organisationen va?rderas likva?rdigt.

Rapporten underso?ker en metod fo?r att gestalta en historisk ljudvandring genom Sko?vde stads ljudlandskap under 1700-talets andra ha?lft. Till underso?kningen sammansta?lldes en metodik da?r fundamenten var tankesa?tt och begrepp influerade fra?n tre tidigare forskningsdiscipliner. Baserat pa? metodiken framsta?lldes en prototyp av en ljudvandring genom Sko?vde stad, som synskadade och normalt seende informanter fick ta del av.

Trypanosomiasis hos djur, Nagana, är ett problem för djurhälsa och ekonomi i stora delar av Afrika. Sjukdomen orsakas av parasiten trypanosoma som sprids mellan vilda och tama djur och människor via tsetseflugor. Den orsakar nedsatt produktion och ökad dödlighet. Många olika åtgärder vidtas för att motverka problemet, både storskaligt och lokal nivå. Dessa kan bestå i både kontroll av tsetseflugorna och bekämpning av parasiten direkt.

Detta arbete har syftat till att utreda vad en naturlik eller naturinspirerad trädgård bör innehålla, både vad gäller växtlighet som andra element som tillför det eftertraktade naturlika intrycket. För att ta reda på detta behövdes en djupare granskning av det mänskliga psykets reaktioner på naturlika intryck, något som det lyckligtvis redan finns många studier om. Inom miljöpsykologin har det länge forskats om hälsofrämjande effekter av naturlika utemiljöer, och många av dessa studier har även kunnat användas i för syftet att ta reda på vad det egentligen är vi människor finner naturlikt. Sammanställningen av fakta kring ämnet naturlik trädgård har lett till ett designförslag för en trädgård där detta tema passar väl in. I förslaget har punkterna som framkommit av den litterära sammanställningen använts både som analysverktyg och i själva designprocessen. Den litterära granskningen sammanfattar relevant historik inom ämnet miljöpsykologisk forskning, samt olika teorier kring vad som bygger upp ett naturlikt intryck och hur man idag använder sig av olika planterings- principer för att få fram den naturlika känslan. Resultatet av litteraturstudien är en lista som fastställts i tabell 1 och består av sexton huvudpunkter och innehåller bland annat flerskiktiga växtmaterial, ståndortsanpassat växtval, artrikedom, djurliv, naturliga dofter mm. Resultatet visade att dessa principer är användbara inom både den egna trädgården såväl som i större offentliga miljöer. De kan användas oavsett storlek på trädgård samt utnyttjas för matproduktion.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll vassleprotein.

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.

Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

Svensk naturvård har bedrivits genom ett ovanifrånperspektiv där politiska beslut utformats utan lokal förankring. Genom samhällsförändringar och teknisk utveckling har det skapats ett större fritidsutrymme för befolkningen, vilket i sin tur resulterat på krav om ökat skydd för naturen. När Unesco:s världsarvskommitté år 1996 tog beslutet att inrätta Laponia till ett världsarv, underströks betydelsen av en interaktion mellan människa och natur. Förutom att Laponia utgörs av ett rikt djurliv innefattar området även ett unikt geologiskt värde och naturrikedom, till detta kommer ytterligare faktorer som att området brukas sedan lång tid tillbaks av en etnisk minoritet, samerna. När det är många intressenter som skall samverka i och kring ett område uppstår det ofta intressekonflikter, inte minst om det som i Laponia handlar om att bevara och nyttja mellan olika brukargrupper.

I denna studie undersöks hur parken Tantolunden på Södermalm i Stockholm förvaltas ur ett biodiversitetsperspektiv. Syftet är att undersöka hur Stockholms stadsdelsförvaltning hanterar grönområdet, beskriva dess förvaltningsmässiga planer och åtgärder, samt väga biodiversitetens betydelse gentemot andra intressen. Detta för att kunna koppla till Sveriges miljöarbete samt diskutera ifall parkområdet tillhandahåller en hög ekologisk status. En fältundersökning gjordes där tre inventerade naturytor på 100 kvm har studerats utifrån antalet växtarter, i koppling till ett större delområde där det söktes efter fyra utvalda biodiversitetsindikatorer. Dessa tre områden har benämnts som Berghällsområde, Traditionellt skött park samt Trädgårdsodlingsområde, efter hur de förvaltas.

Jakten på bushmeat är en aktuell och komplex fråga i Central- och Västafrika som har ägnats mycket uppmärksamhet och forskning inom flera vetenskapliga discipliner. Köttet och djurdelarna innebär både en födokälla för fattiga, samt som inkomstkälla vid ökande efterfrågan från västvärlden och Asien där djurdelarna ses som lyxvaror och används inom blandannat naturmedicin. Jakt på de stora aporna såsom gorillor, schimpanser och bonoboer utgör ett hot mot arternas överlevnad och en minskad biodiversitet men konsumtion av djurdelarna innebär också en risk mot folkhälsan. De bidragande faktorerna till handeln med bushmeat är många men särskilt stor är skövling av stora skogsområden samt minskade habitat. Vägar som går genom tidigare svårtillgängliga områden och bättre jaktvapen har också haft stor påverkan och resulterat i att många av de utrotningshotade djuren minskar i antal. Uppkomst och spridning av nya sjukdomar är ett hot mot både djur- och folkhälsa när människan konsumerar och kommer i kontakt med sina närmaste släktingar. Olika typer av virus såsom Ebola, SIV, SFV och STLV har visat sig och anses vara patogener som kan förväntas ge uppkomst av nya infektiösa sjukdomar.

Den här studien undersöker kontinuiteten, vitaliteten, exponeringen och möjliga naturvårdsåtgärder i Solnas ekmiljöer. Enligt det 16:e miljökvalitetsmålet "ett rikt växt och djurliv" ska den biologiska mångfalden bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Gamla ekar har visat sig hysa en hög biologisk mångfald, men tyvärr minskar estånden av jätteträd kontinuerligt i Sverige samtidigt som föryngringen går långsamt eller i värsta fall helt avstannat. Åsikterna om jätteekarnas minskning verkar enstämmiga och bero på kontinuitetsglapp, upphörd hävd, igenväxning, plantering av gran på gamla odlingsmarker, brist på skötsel och ny bebyggelse i urbana miljöer. Kontinuiteten studerades genom att undersöka fördelningen mellan värdefulla ekar och ekefterträdare i hela Solnaområdet samt i fyra bestämda ektrakter.

Stora Tuna är ett stadsnära landskap i Borlänges utkant. Området har som många andra liknande områden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och än så länge en begränsad utbyggnad av bostäder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och området står idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som är önskvärt runt våra expanderande städer och tätorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna är ett område som ligger strax fem kilometer söder om Borlänge centrum och som från olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse.

Stora Tuna är ett stadsnära landskap i Borlänges utkant. Området har som många andra liknande områden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och än så länge en begränsad utbyggnad av bostäder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och området står idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som är önskvärt runt våra expanderande städer och tätorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna är ett område som ligger strax fem kilometer söder om Borlänge centrum och som från olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse. Problemet som framkommit är att området saknar en aktuell plan och strategi som talar om i vilken riktning området ska utvecklas.